måndag 13 oktober 2008

Blåtira och chockad.

Igår kväll på väg till svärmor så gjorde jag en vurpa i deras hisshall. Jag snubblade på en hög tröskel (som inte brukar vara där) och föll handlös rakt fram på stengolvet. Kommer bara ihåg att jag skrek rakt ut och att jag slog i knät först, sedan händerna för att till slut smälla ögonbrynet rakt ner i golvet. Gjorde så jävla ont. Men på något underligt sätt så hann jag vrida kroppen så att inte magen blev under mig, hamnade liksom mera på höger sida. Maken blev nog ganska chockad och jag va nog rätt snurrig en stund, kommer inte riktigt ihåg. Tog oss upp till svärmors lägenhet där jag fick en ispåse på ögonbrynet och fick ligga ner, då kom nog chocken för mig. Tänkte förstås främst på magen och bebisen. Ringde till förlossningen där jag fick prata med en mycket sympatisk och förstående barnmorska som antagligen hörde på mig att jag var mest chockad. Hon bad mig ringa tillbaka efter en ½ timme och berätta hur jag mådde då.

När jag väl hade lugnat ner mig, och maken, och svärmor, så kände jag att det var full aktivitet i magen som det brukar vara, så den oron släppte rätt så fort. Ringde tillbaka till förlossningen och rapporterade läget, och barnmorskan sade att jag skulle vara uppmärksam på blödningar, men ingen antydan till det.

Jag var nog lite skakig resten av kvällen, tog Alvedon innan jag lade mig, i förebyggande syfte. Men imorse när jag vaknade var jag rejält mörbultad, har ont i hela hö sida, blåmärke även på axeln, och så ögonbrynet som idag är med svullet än blått. Tror även att min höft/bäcken fick sig en smäll, har varit ganska stel idag.

Bebisen varkar inte speciellt påverkad, har ju inte kommit ut och det rör sig lika mycket där inne fortfarande. Så vi väntar....

Kram till alla.

4 kommentarer:

Anonym sa...

ojojoj.. vilken tur att det inte blev nå värre skador på dig.. hade ju kunnat gått riktigt illa.. tur att allt gick bra.. du får klappa magen lite extra.. sköt om dig nu och vila.. för snart är det slut på friden.. ;o)

Anonym sa...

Jamen fy vad hemskt! Inget man förväntar sig att ska hända och allra minst på slutrakan av en graviditet. Vad skönt att du och bebisen klarade er någorlunda. Men nu blir jag ju lite "orolig" då du inte är på msn. Kanske bebis valt att börja komma ut nu då den insett att det inte är så säkert och tryggt i mammas mage mer? :)

Många kramar till er alla.

Anonym sa...

men va gör du gummsan.. man ska inte hålla på me sånna där akrobatiska övningar i ditt tillstånd.. tur att allt gick så bra endå med både dej och bebben..
Ta hand om er nu!!!

kraam!!

Anonym sa...

Tack för att ni bryr er om mig och magen. Vi mår bra nu förutom lite blåmärken här och var.